Hur som helst så tycker jag det är otrevligt och ganska respektlöst. Ja, jag ska berätta...
När jag är ute på stan är det väldigt vanligt att jag stannar och pratar med många. Det är ju så när man sticker ut lite - "alla känner apan" ni vet... Många av mina vänner tycker jag hejar på varenda kotte som går förbi. Och det kanske är så att jag hejar på väldigt många, men det är många som också "tycker" dom känner mig och jag knappt vet vem dom är. Men jag hejar ändå! Det tycker jag är hyfs. Och jag vill inte bli känd för att vara snorkig - det är inte "jag"...
Hur som helst - när jag står och pratar med någon, oavsett vem, och det kommer någon annan som jag känner så är jag ju redan upptagen och säger ifall jag ser och kan bara "Hej" och vänder mig mot den jag pratar med igen.Det är då det händer! Den som då är "ny" kommer fram till mig, kramar om eller börjar prata med mig som om jag är helt själv - som om mitt redan pågående samtalssällskap inte finns.....
Hur gör jag i det läget??? Jag står ju där och är mitt uppe i något och det är ju inte JAG som valt att avbryta/avsluta det andra samtalet. Men det är ofta jag inte får fram, genom ögon eller sätt att bli, att det inte passar sig att börja ett samtal med den "nya". Så det slutar med att den "nya" pratar på och den "gamla" drar sig tillbaka och till slut bara säger "Hej då" och går... Jag vill ju inte vara otrevlig, jag vill bara få personen att fatta att det är bara läge för ett vanligt "hej", vi kanske kan prata en annan gång....
Neeeej!! Jag vill inte fortsätta ha det så här!! Tänk om det är så att det samtalet jag hade från början var väldigt viktigt för mig... Vad gör jag????
Detta är INTE något nytt som uppkommit - det har alltid varit så här. Nu har det dock hänt flera gånger på sista tiden och det stör mig nåt fruktansvärt!!! Jag känner ju mig som "the Bad Guy" när jag pratar med "nya" personen och det "gamla" samtalssällskapet bara drar sig bakåt och sen går och säger hejdå...
Hjälp - jag vill inte...
Hej!
SvaraRaderaJag tillhör de där som inte känner dig. Men vet vem du är:) En lång historia om att din syster bodde granne med min mamma i Hånger för många år sedan....Men jag brukar iallafall läsa din tankvärda blogg och här känner jag väl igen mig. Detta händer ofta och jag har många gånger varit den där som drar mig tillbaka....Tråkigt och ohyfsat av de som bara ser sig själva:(
Ha det gott och sköt om dig!
Kram Susan
Hej! Jag gissar vem du är - inte till utseende, men för att säga rätt, jag gissar vem din mor är! Hälsar på henne fortfarande när jag träffar henne ;)
RaderaVisst är det ohyfsat - jag gör allt jag kan för att folk ska se att jag är upptagen redan, men jag råkar ofta ut för att folk bara står kvar och de jag redan pratade med drar sig sakta bakåt och jag riktigt ser i deras ögon att de känner sig "mindre värda"... Och det är ju inte jag som har valt att prata med någon annan... Känns uruselt!
Ha det bra, roligt att höra att du läser det jag skriver :)
/ U